Danska namnsdagar användes tidigare även i Norge och fanns i almanackan fram till 1911. Dessa namnsdagar hämtades från katolska helgonkalendrar från medeltiden. Även om den religiösa grunden för helgontiden försvann i och med reformationen 1536, bevarades de i folktraditionen. Namnen trycktes i den dansk-norska almanackan som kom ut från mitten av 1600-talet. När Norge fick en egen almanacka 1814 fanns samma namn med. 1912 beslutades att ta bort de allra flesta av dessa, eftersom både namnen och traditionerna kring dem hade dött ut. Endast de viktigaste katolska högtiderna hölls, såsom Olsok, Larsok och Barsok. Namnsdagar hade liten betydelse i Norge under hela 1900-talet, medan firandet av folks namnsdagar fick stor spridning i Sverige. Detta väckte viss uppmärksamhet i norska medier på 1980-talet och den 1 januari 1988 lanserade Almanakkforlaget en ny kalender som efter svenskt exempel innehöll namnsdagar. Listan gjordes med hjälp av universitetet i Oslo, men hade ingen officiell status.